Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
ghana.jpg

Egen vattenkran eller gemensam med grannarna?

Att hämta vatten vid en gemensam kran eller brunn, att ibland vrida på kranen och ha vatten och ibland vara utan, det är vardagen för många av invånarna i Ghanas huvudstad Accra.

Varje dag finns det där, det rena vattnet i våra svenska vattenkranar. Det används till allt från att dricka, borsta tänderna, laga mat, spola i toaletten och tvätta våra kläder. Att det också tas om hand på ett bra sätt för innan det släpps ut i naturen, det är så självklart att vi knappt tänker på det. Men inte överallt. Även om det går mot det bättre saknar idag cirka 1,1 miljarder människor i världen tillgång till rent dricksvatten och i många badvikar rinner orenat avloppsvatten rätt ut i havet.

Delad vattenkran en vanlig syn

Att hämta vatten vid en gemensam kran eller brunn, att ibland vrida på kranen och ha vatten och ibland vara utan, det är vardagen för många av Accras invånare. Huvudstaden i Ghana försörjs med vatten från landets största sjö Volta och från floden Densu, vatten som ska användas för matlagning, tvättning, diskning men som också ska tas om hand om när det är använt. Chalmersdoktoranden Christina Lundéhn ska i sitt avhandlingsprojekt studera hela kedjan för vattnets väg i staden, från produktion och distribution till användning och avlopp. Ghana och Accra är intressant säger hon för att det händer mycket där och Chalmers har sedan tidigare goda kontakter med universitet där. Att det är stora förändringar på gång i Accra beror till stor del på att Världsbanken har donerat en stor summa pengar till Ghana för att förbättra möjligheterna för invånarna att få vattenleveransen och vattenberedning att fungera. Det som man bland annat ska göra är att bygga ut rörsystemen, så att fler får sitt vatten genom kommunala vattenledningar. Idag är det stor variation på både tillgång och spridning.

Finns gott om bra vatten men inte sätt att leverera det på

”Problemet är inte att det inte finns vattenresurser, det gör det. Problemet är att producera och leverera vatten till konsumenterna”, säger Christina. Och fortsätter, ”Idag finns det flera olika sätt som invånarna får sitt vatten på. En del har egen kran i hemmet men måste titt som tätt ringa olika alternativa leverantörer när det inte finns vatten, en del hämtar sitt vatten från den gemensamma kranen eller om det är tomt där- i en annan kran där någon lyckats lagra upp vatten. Ytterligare en del av invånarna hämtar vatten från brunnar med grundvatten, trots att de bor mitt i stan.”

Likaså varierar tillgången till toaletter, många använder gemensamma toaletter som man liksom kranen delar med grannarna i kvarteret. ”Köer på morgonen är en vanlig syn men vem orkar stå i kö när man kan sätta sig i en slänt nära ån som rinner ut i havet?, fortsätter Christina.”
Det vatten som inte går genom reningsverkets system, alltså det mesta, rinner helt orenat ut i havet. Avloppsslammet innehåller förutom föroreningar på grund av stadsmiljön, höga halter av näringsämnen som till exempel fosfor och kväve. Det i sin tur bidrar till miljöproblem som till exempel övergödning.

Även om vattnet från Accras enda vattenverk är rent och håller bra kvalitet när det produceras kan det hända mycket på vägen till konsumenten. Det är vanligt med läckor på rören, att vattnet står still i ledningarna och att det finns många mellanhänder som försöker tjäna en hacka på vägen.

- Ett av de största problemen med den bristande vatten- och avloppshanteringen är det stora antalet personer som drabbas av åkommor på grund av smitta i vattnet, säger Christina. Och så måste man komma ihåg att med mer vatten in- blir det mer vatten ut som också ska renas och omhändertas.

Hur är intresset och kunskapen bland invånarna då?
- Accras invånare har ett stort engagemang för vattenfrågan, den är ju så väldigt konkret säger Christina. Finns det inte vatten innebär det stora problem. Däremot har man inte samma engagemang och kunskap om miljöfrågor och vad dagens ofungerande avloppshantering innebär i förlängningen.

Forskningen satsar på en helhetsbild

Genom att studera vattnets hela cykel hoppas hon kunna bidra till en helhetsbild och till en ökad förståelse för hur dricksvattnet hänger ihop med avloppsvattnet. Den första studie som Christina har gjort ska följas upp under 2007 och då kommer det att vara möjligt att jämföra resultaten och se om det går mot en hållbar utveckling eller inte.

Intervju med Christina Lundéhn, numera Ingelsten, då hon forskade vid Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola. Christina Ingelsten, sedan 2008 teknologie licentiat, arbetar numera på Skanska.

Text: Johanna Ödman

Publicerad: 2010-05-24
Senast uppdaterad: 2010-05-24

Navigering