Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Höna

Musslor och höns hjälper till att rena hav

Näringsämnen som kväve och fosfor tas upp av plankton. Dessa äts sedan av musslor som i sin tur äts av höns. Detta enkla och självklara led räddar inte bara våra kustvatten. Det skapar också kretsloppsanpassade livsmedel, bland annat gula goda ägg.

I den kustnära havsmiljön släpper människan ut alldeles för mycket näringsämnen i form av kväve och fosfor. Det skapar stora mängder växtplankton som förbrukar det mesta av syret i vattnet. Därför är flera fjordbottnar i Bohuslän i mycket dåligt skick. Odd Lindahl, forskare vid Kristinebergs Marina Forskningsstation, har i många år forskat kring hur kustvattnet i Bohuslän ska kunna nå tillbaka till den friska nivå som vi hade för bara ett 30-tal år sedan. Och han har en bra lösning:

”Gör miljön en tjänst – ät musslor!” läser jag på en overheadsida som han visar mig.

I princip är det så enkelt.

Blåmusslor filtrerar vatten och suger åt sig näring, det vill säga växtplankton, ur det. Växtplankton innehåller kväve och fosfor – två näringsämnen som är en del av det naturliga kretsloppet. På grund av människans utsläpp finns dock för mycket av dessa ämnen i kustvattnet. Genom att skörda musslor kan vi alltså ta upp det vi släppt ut i havet på land igen.

- En mussla kan filtrera upp till fem liter vatten i timmen, säger Odd Lindahl.

En vanlig blåmusselodling på 150 ton musslor filtrerar ungefär 18 000 kubikmeter vatten per timme. Men det behövs en hel del musslor för att ”rena” Bohusläns kustvatten från kväve – närmare bestämt 600 000 ton. Inom ett projekt (interreg IIIA) som Odd Lindahl leder har man som mål att odla 50 000 ton musslor om året. Det skulle täcka en procent av vattenytan och ta bort knappt tio procent av allt kväve som krävs.

- Musslor är mycket effektiva, men måste ändå ses som ett komplement till våtmarker, reningsverk och andra åtgärder. En anledning är att intresset för musselodling inte är så stort iSverige – bara 2000 ton skördas varje år. Vi svenskar äter helt enkelt för lite musslor. Dessutom är 40 procent av musslorna som tas upp antingen trasiga eller för små för att användas som mänsklig föda. Det är här hönsen kommer in bilden.

- Förutom att exportera musslor till Sydeuropa, där marknaden är stor och långt ifrån mättad, skulle musslor också kunna bli hönsfoder, säger Odd Lindahl.

Det finns många fördelar med det. Dels mår hönorna bra, dels värper de aptitligare ägg. Efter att ha matat hönor med musslor vet man det på Kristineberg.

- Vi delade upp hönorna och gav några vanligt vegetabiliskt hönsfoder, några foder med fryst mussla och några foder med färsk mussla. Några kunde välja mellan mussla och vanligt foder.

Det visade sig att hönorna föredrog musslorna, framför allt de färska. Inte helt ologiskt, menar Odd Lindahl.

- Musslor innehåller också höga halter av metionin,  ett viktig aminosyra som höns måste ha. Annars tappar de fjädrar och börjar hacka och picka på varandra. Vanligtvis måste det tillsättas i hönsfodret. Kristinebergs lunchrestaurang fick sedan bli försökslabb för äggtestning. Ägg kokades, stektes och skramlades. Det lagades majonnäs och bakades sockerkakor.


äggulor

- Det man främst reagerar på är gulan. Den är mycket färgstarkare hos än hos vanliga ägg. Sockerkakorna blev till exempel mycket gulare. Det är samma effekt som när höns går fria ute och till exempel äter gräs. Provsmakarna tyckte dessutom ”musseläggen” var godare än vanliga ägg och enligt husmor var det också lättare att göra fin majonnäs med dem. Så där det väl bara att köra igång och mata hönsen med musslor? Riktigt så enkelt är det inte, förklarar Odd Lindahl.

- Musselfoder måste kunna lagras. Det innebär att musslorna måste malas till mjöl. Hur det ska gå till utan bli för dyrt vet vi ännu inte. Maler man ner hela musslor blir det för mycket skal.

Men när det problemet är löst så finns det alltså mycket som talar för att musslor och hönor skulle kunna användas för att koppla ihop vattenbruk och jordbruk.

- Jo visst, säger Odd Lindahl. ”Gör miljön en tjänst – ät musslor och ägg”. Så måste det stå på min overheadbild. Jag får ändra på det.

Intervju med Odd Lindahl, forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.

Illustrationer: Maj Persson
Text: Lars Nicklason

Publicerad: 2006-04-20
Senast uppdaterad: 2010-04-29

Navigering