Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Kran

Rent vatten i kranen

Smakar det så kostar det. Därför är hummer dyrare än fiskbullar. Tryffel har ett högre pris än burkchampinjoner. Rysk kaviar kostar mer än Kalles. Men vårt allra vanligaste livsmedel tar nog ändå priset: Vatten på flaska är ungefär tusen gånger dyrare än det som rinner ur kranen.

Inte illa för ett livsmedel som saknar både doft och färg – och som nästan inte har någon smak! Ändå säljs det vatten på flaska som aldrig förr.

Men det är inte bara vi törstiga som betalar mycket mer för flaskvattnet. Även för miljön blir priset högre: Tänk bara på alla förpackningar av plast, plåt och glas som måste framställas. Transporterna med lastbil kors och tvärs över landet och ibland över hela kontinenter. Jämför sedan med det geniala emballage- och transportsystem som ett vattenledningssystem är. Direkt från vattenverket till din kran!

Någon har räknat ut att en liter vatten på flaska kräver 500 gånger mer energi än en liter kranvatten. Men OK, det bubblar inte så där festligt. Och smaken är kanske lite si och så. Är då vattnet i våra kranar så dåligt att det dyra flaskvattnet är värt sitt pris?

Nej, knappast i Sverige i alla fall. Enligt Chalmersforskaren Gerald Heinicke håller kranvattnet i Sverige hög klass. Det klarar utmärkt en jämförelse med vatten på flaska. I många andra delar av världen däremot är människor skeptiska till att dricka vattenledningsvatten. Ofta på goda grunder. I Sverige lever vi i något av ett globalt undantag. Inte nog med att vattnet vi gör vårt dricksvatten av oftast är bra, det finns också ovanligt mycket av det.

Men är kranvattnet verkligen helt utan invändningar ur miljösynpunkt? Kanske inte helt och hållet. Inom konventionell vattenrening används en del kemikalier. Även om de inte är miljöfarliga så innebär de att resurser förbrukas. Kemikalierna blir till slut restprodukter som måste tas om hand. Men det som går åt till vattenrening är en mycket liten del av samhällets resursförbrukning.

Gerald Heinicke forskar kring hur vattenreningen skulle kunna förbättras. Tillsammans med biologer och ingenjörer på universitetet och på Göteborgs VA-verk driver han en försöksanläggning där alternativa reningsmetoder testas. Man provar exempelvis att filtrera vattnet biologiskt innan kemikalierna tillsätts, vilket gör att det inte behövs lika mycket. De undersöker också rening med hjälp av membran, en ny teknik som innebär att vattnet pressas igenom ett mycket tätt filter, ungefär som ett kaffefilter.

Användningen av klor i vattenledningsvatten är kontroversiell. I vissa länder kloreras vattnet kraftigt, vilket brukar kännas på smaken. Andra länder klorerar inte alls. Svenska vattenverk går en medelväg och klorerar oftast bara lite grann.

– Det är svårt att ta död på mikroorganismer med klor. Vissa klarar väldigt mycket. Därför är det viktigt att de andra reningsprocesserna på vattenverket fungerar bra, säger Gerald Heinicke.

Mikroorganismer kan grovt delas in i två kategorier. Sjukdomsalstrande mikroorganismer som kommer från människor eller djur, de kan inte växa till i vattnet men måste stoppas av beredningen på vattenverket. Naturliga vattenlevande mikroorganismer däremot är ofarliga, men kan ge besvär med lukt och smak om de växer till sig i ledningssystemet. Här kan man ta bort ”maten” för bakterierna. Det är vad som sker i det biologiska reningssteget. Att åstadkomma ett ”stabilt” vatten, där bakterier inte trivs, är ett av målen med försöksanläggningen. Men sedan gäller det att avgöra om de nya idéerna är värda att genomföra. Det är inte självklart.

– Antag att vi hittar en reningsteknik som ger ett absolut förstklassigt dricksvatten – men till priset av en ökad energiförbrukning och större kostnader. Skall vi då införa den?

Intervju med Gerald Heinicke då han var doktorand på Avdelningen för vatten miljö teknik, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola. . Gerald, som är uppvuxen i Hamburg, kom till Sverige i 1997 eftersom den utbildning som han var intresserad av fanns just på Chalmers i Göteborg. Gerald disputerade 2005 och arbetar numera på forsknings- och konsultorganisationen DHI i Danmark.

Text: Björn Forsman

Publicerad: 2006-04-20
Senast uppdaterad: 2010-05-18