Vatten
Inom temat Vatten kan du läsa om forskning som berör bland annat hav, sjöar, dricksvatten, avlopp, övergödning och försurning.
Avlopp
Någon har bestämt att det skall heta dagvatten. Underligt namn, kanske. Regndroppar på villovägar? låter om möjligt ännu underligare, men säger lite mer vad det handlar om. Dagvatten är helt enkelt regnvatten som behöver hjälp av människan för att hitta rätt.
Läs mer >>
Calcutta i Indien är en av världens största städer. Den har bytt namn och heter numera Kolkata. Här bor nästan 5 miljoner människor men megastaden har bara ett enda fungerande avloppsreningsverk.
Läs mer >>
Dricksvatten
Smakar det så kostar det. Därför är hummer dyrare än fiskbullar. Tryffel har ett högre pris än burkchampinjoner. Rysk kaviar kostar mer än Kalles. Men vårt allra vanligaste livsmedel tar nog ändå priset: Vatten på flaska är ungefär tusen gånger dyrare än det som rinner ur kranen.
Läs mer >>
I centrala Calcutta bor det 4,6 miljoner invånare. Under dagens arbetstimmar ökar befolkningen med ytterligare 2 miljoner - en svårlöst ekvation med tanke på vattenförsörjningen. För att möta det stora behovet byggs vattenverket ut i hög fart.
Läs mer >>
Havet
Havstulpaner älskar båtskrov. Släta fina ytor som det är så ont om i havet. Båtägarna blir mindre glada, eftersom en skrovlig båt drar mer bränsle. För att lösa problemen behöver man känna till hur havstulpanerna lever och fungerar.
Läs mer >>
När Göteborgs hamninlopp skulle muddras befarade man att den kraftiga grumlingen skulle frigöra och sprida miljögifter i vattnet. Men hur skulle man mäta detta? Musslor och några nya mätinstrument löste problemet.
Läs mer >>
Fisk, blåstång och musslor fortplantar sig sämre. Mikroalger dör och snäckor byter kön. De giftiga båtbottenfärgernas effekter har har inneburit att reglerna mot dem successivt har skärpts i Sverige. Men fortfarande gungar många båtar med giftiga skrov på våra svenska vatten.
Läs mer >>
Näringsämnen som kväve och fosfor tas upp av plankton. Dessa äts sedan av musslor som i sin tur äts av höns. Detta enkla och självklara led räddar inte bara våra kustvatten. Det skapar också kretsloppsanpassade livsmedel, bland annat gula goda ägg.
Läs mer >>
Övergödning av våra vatten är ett miljöproblem som måste åtgärdas, vilket kräver stora insatser. Ökad tillförsel av växtnäringsämnen, främst kväve och fosfor, har orsakat en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Detta har i sin tur medfört en rad negativa effekter på havsmiljön som grumligt vatten, syrefria bottnar, förändrad artsammansättning och igenväxning av grunda vikar.
Läs mer >>
Vattenföroreningar
Kvinnor som använder p-piller utsöndrar hormonrester med sin urin. Dessa hormonpåverkande läkemedel kan oförstörda ta sig igenom reningsverken och sedan störa fiskarnas fortplantning. Man har hittat många exempel på missbildade fiskar.
Läs mer >>
Mänsklig civilisation tillförs ständigt en strid ström av nya kemikalier som tillverkas av människor för människor. Många av dessa fyller en funktion som vi upplever som positiv i vårt dagliga liv, de kan t.ex. utgöra komponenter i olika byggmaterial, göra att våra rengöringsmedel blir mer effektiva eller ta död på oönskade skadeinsekter.
Läs mer >>
Vattenresurser
Diskar du under rinnande vatten? Tar du halvtimmeslånga duschar? Vattnar du trädgården varje kväll när sommaren är som torrast? Det hade du nog inte gjort om du bodde i norra Chile.
Läs mer >>
I olika delar av välden ser man olika på naturens resurser och hur man bäst bör nyttja dem. Här i Sverige har vi ett Naturvårdsverk som ser till att vi inte fördärvar vår natur mer än nödvändigt. I andra delar av världen sköts detta av andra organ. I Zimbabwe sätter man ofta sin tillit till förfäderna
Läs mer >>
Att hämta vatten vid en gemensam kran eller brunn, att ibland vrida på kranen och ha vatten och ibland vara utan, det är vardagen för många av invånarna i Ghanas huvudstad Accra.
Läs mer >>
Övergödning
Varför är det alldeles grönt och slemmigt och luktar illa i strandkanten i skärgården om somrarna? Det är fintrådiga alger som, på grund av att de har för mycket näring, gör så att vikarna gror igen. Det är EN effekt av övergödning.
Läs mer >>
I flera fjordar längs västkusten är bottnarna döda och syret lågt eller helt slut. Flera decenniers utsläpp av kväve- och fosfor från industri, jordbruk, trafik och reningsverk har skapat övergödning.
Fiskar, havskräftor och räkor dör eller flyr till friskare vatten.
Läs mer >>
Visst har vi alla känt av de slemmiga algerna när vi badat i havet? Och verkar det inte uppenbart att det är övergödningen som ställt till detta? Stora summor har satsats för att få bukt med dessa problem och övergödningen har faktiskt minskat. Ändå har mängden slemmiga alger när vi badar inte blivit mindre. Finns det andra förklaringar till problemet? Kanske är det inte enbart övergödningen som är boven i dramat.
Läs mer >>
Relaterade artiklar på Miljöportalen
TITTARTIPS: Hur forskarna tror att maneter hjälper utvecklingen av miljövänliga blöjor är Chalmers bidrag i veckans Vetenskapslandet.
Läs mer >>
När hösten närmar sig samlar vi oss till kräftskiva för att, om man har riktig tur, få ta del av några egenhändigt fångade svenska flodkräftor. Det är nog allmänt känt att de kräftor vi köper nuförtiden oftast är utländska kräftor. Men hur är det egentligen med de kräftor vi fångar i våra svenska vatten? Det är högst sannolikt att också då få utländska kräftor i burarna! Liksom den amerikanska signalkräftan är en mängd andra vattenlevande organsimer införda i våra vatten. Både på gott och ont ...
Läs mer >>
AquAliens är ett träffande namn på det projekt som ska försöka svara på frågor kring främmande arter i vattenmiljön. Vad händer egentligen när en främmande organism kommer till en ny plats? Vad är det som avgör om den nya arten överlever och vad händer med urinvånarna när det kommer en ny organism? Världen över utsätts vattenlevande organismer ständigt för främmande arter och därför söker nu forskare mer kunskap inom detta område.
Läs mer >>