Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Fjäll

Klimatet förändrar fjällvärlden

Halvannan mil utanför Abisko i svenska lappland ligger en forskningsstation. Där har Ulf Molau tillbringat största delen av sina somrar sedan 1990. I Latnjajaure ligger snön kvar i skrevorna året runt. Men Ulf har inget emot att det är lite kyligt. Tvärtom.

Forskare som studerar klimatförändringar är inte helt eniga huruvida jordens medeltemperatur stiger på grund av den ökade växthuseffekten, eller inte. Många menar dock att temperaturen kommer att stiga med ca 3 grader i Norden under de närmaste 50 åren. Ulf Molau är övertygad om att så är fallet.

– Mot slutet av seklet har temperaturen stigit så pass mycket att våra fjälltrakter helt förändrats. Kungsleden kommer att gå genom björkskog, säger han.

Jordens kanariefågel

I Latnjajaure studerar Ulf Molau och hans kollegor bland annat vilka effekter en temperaturökning skulle få för den svenska fjällvärlden.

– Fjällväxter är väldigt klimatberoende. Det är som ”the canary in the mine” – kanariefågeln i gruvan. Det sägs att gruvarbetarna förr i tiden hade en kanariefågel med sig i gruvgångarna. Om kanariefågeln dog vara det dags att ge sig upp och ut, för då var luften så dålig att det var farligt att andas. På samma sätt kan man säga att fjäll- och polarområdena är varningssignalen för resten av världen. Floran är väldigt känslig och det är här man först ser förändringarna orsakade av klimatpåverkan.

Man kan tycka att det är konstigt att Göteborgs Universitet har en Arktisk/Alpin forskargrupp som studerar klimatpåverkan i tundramiljö. Orsaken är att ekologiska förändringar är lättare att spåra i arktiska växtsystem.

– Växtsystemen på tundran är enklare och inte lika artrik som på andra håll. Det är också mindre risk att stöta oväntade saker, som parasiter som äter upp hela ens resultat. Det är samtidigt väldigt intressant att undersöka miljöer där växterna redan från början överlever på gränsen till det möjliga. Då kan man verkligen se förändringarna.

Simulerar framtiden

Mätningarna görs i så kallade open top chambers. Det är sexkantiga behållare av plexiglas som står på marken. I dem man kan reglera temperaturen. Behållarna är öppna uppåt så att nederbörden kan komma in. Solens strålar studsar på plexiglaset och tillsammans med solpaneler gör detta att temperaturen i kamrarna ligger ca 2-3 grader över den normala. Alltså på samma nivå som den kommer att ligga på om femtio år, förutsatt att temperaturen stiger.

Kamrarna

I kamrarna kan man undersöka vad som kommer att ske med växtligheten i framtiden, på vilket sätt deras tillväxt och förökning förändras.

Forskningen på Latnjajaure är en del i det internationella tundraexperimentet, ITEX. Det finns ett trettiotal liknande stationer runt polcirkeln, i elva länder i runt om i världen. Målet med samarbetet är att, genom att utföra försök som sträcker sig över flera år, undersöka och jämföra klimatförändringars påverkan på växters beteende och förökning.

Övergödning

Det finns fler företeelser än klimatförändringar som påverkar växtligheten. Ett ökat kvävenedfall kan få stora konsekvenser. I fjälltrakterna är kvävenedfallet ca 2-3 kg per hektar och år. Här i Göteborg ligger det på ca 20 kg. Längre söderut som till exempel i Holland är nedfallet så högt som 60 kg.

I Latnjajaure har man gjort försök som visar hur fjällvärlden kommer att se ut om kvävehalterna fortsätter att öka.

Mätning

På bilden ser vi en ruta där man tillsatt kväve så att det nått samma nivå som i Holland. Ni ser hur växtligheten formligen exploderat. Detta är enligt Ulf Molau, vad som kommer att hända med fjälltrakterna inom en överskådlig framtid.

Vegetationen i området är annars väldigt gles. Och låg. – Det är snödjupet på vintrarna som bestämmer växternas höjd, förklarar Ulf. Det finns ingen chans att växter som sticker upp ovanför snötäcket klarar sig över vintern, då det ibland blir ner mot -30 grader.

Uråldriga individer

Många av växterna uppe på tundran är väldigt långlivade.

Fjällgröna

Fjällgrönan växer cirka 0,6 mm per år.

Fjällgrönan är en så kallad perenn, en flerårig växt. Den växer från mitten och utåt i en hastighet av ca 0,6 mm per år. Alltså är ett exemplar stor som en frisbee ungefär 500 år gammal.

– Det är dessa urgamla individer som måste anpassa sig till de högre temperaturerna, säger Ulf och skakar på huvudet. Han är inte speciellt positiv i fråga om utvecklingen för våra fjälltrakter.

– Vi har sett stora förändringar i området under den tiden vi varit här på forskningsstationen. Nu växer det till exempel unga björkar här uppe. 350 meter över trädgränsen!

Intervju med Ulf Molau, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Ulf Molau, Göteborgs universitet

Foto: Kentaroo Tryman, Ulf Molau
Text: Annelie Karlsson

Publicerad: 2003-09-18
Senast uppdaterad: 2010-04-27

Navigering