Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Blad

Bladens klyvöppningar viktiga för ozonforskningen

På växternas blad sitter små öppningar som kallas Klyvöppningar eller stomata. Klyvöppningarna utgör bara omkring en procent av bladytan men är väldigt viktiga för växten.

Det är dessa små, små öppningar, de består av två celler, som kontrollerar hur mycket koldioxid växten släpper in i bladen och hur mycket vatten den släpper ut.

Är de väldigt öppna tar växten in mycket koldioxid till fotosyntesen men förlorar samtidigt mycket vatten. Är de slutna får växten inte tillräckligt med koldioxid men förlorar i gengäld lite vatten. Det är en delikat balansgång.

På hög höjd

Johan Uddling på Botaniska Institutionen vid Göteborgs Universitet studerar klyvöppningar och hur de regleras. I stomatacellerna (klyvöppningarna) sitter små receptorer, eller mottagare, som läser av omgivningen så att klyvöppningarna öppnas tillräckligt, men inte för mycket. Öppningarnas storlek beror bland annat på ljus, temperatur, luft- och markfuktighet.

Johan undersöker klyvöppningarnas beteende genom att med hjälp av en skylift undersöka bladen i kronorna på vuxna träd. Han mäter med hjälp av en IRGA ( Infra Red Gas Analyser) hur mycket koldioxid och vatten luften som går in i bladet innehåller för att sedan undersöka hur mycket luften som kommer ur bladet innehåller.

Utifrån den skillnaden kan han räkna ut hur pass öppna bladets klyvöppningar är. Resultatet sätter han sedan ihop till matematiska modeller för att förutsäga hur klimatet reglerar klyvöppningarna.

Vad har man då för nytta av detta?

Johans forskning kan komma till nytta i allt från ozonforskning till klimatforskning och hydrologi. Mer än hälften av det vatten som faller på jorden återförs till atmosfären genom bladens klyvöppningar.

Viktigt för ozonforskningen

Med hjälp av data modulerad i Johans modeller kan man räkna ut hur stor återförseln av vatten blir i olika områden beroende på till exempel ljusmängd och temperatur.

Modellen har också stor betydelse för ozonforskningen. Det är genom klyvöppningarna ozonet kommer in i och kan skada växten och vet man hur de beter sig, hur mycket de är öppna och hur länge, så kan man bättre räkna ut vilka mängder av ozon som tas upp och är farliga för växterna. Till exempel har man förstått att ozon får större effekter i de delar Europa där det är mer fukt i luften och där klyvöppningarna är öppna en längre tid.

I Sveriges fuktiga klimat med långa sommardagar är klyvöppningarna öppna mer och längre jämfört med länder kring Medelhavet där klimatet är torrare (klyvöppningarna stänger för att spara vatten) och dagens ljusa timmar är färre.

Johans förhoppning är att man helt och hållet skall gå över till gränsvärden baserade på växters ozonupptagningsförmåga, vilket alltså skiljer sig mellan olika regioner beroende på halterna i luften och klyvöppningarnas öppningsgrad, när man bestämmer hur mycket utsläpp och föroreningar som är tillåtna. I dag baserar man gränsvärden på lufthalter vilket kan få väldigt olika effekt beroende på hur öppna klyvöppningarna är just där, just då.

Artikeln är skriven i samarbete med Johan Uddling, forskarassistent vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Johan Uddling, Göteborgs universitet

Foto: Kentaroo Tryman
Illustration: Maj Persson
Text: Annelie Karlsson

Publicerad: 2003-08-28
Senast uppdaterad: 2010-05-04

Navigering