Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Bild på hummer

Konstgjorda rev blir humrarnas nya bostäder

När inloppet till Göteborgs hamn skulle muddras skulle flera av humrarnas bostäder komma att försvinna. Därför föddes idén till sju konstgjorda rev, som sedan 2003 ligger färdiga för inflyttning. Och humrarna tycks gilla sina nya bostäder. Det kan dykaren och marinbiologen Bo Gustafsson glatt konstatera. Han har fått uppdraget att följa växt- och djurlivets utveckling på de nya reven under en femårsperiod.

Göteborgs hamn bygger ut

Trycket på Göteborgs hamn är stort och fartygen som rör sig i farlederna är stora. För att höja säkerheten och öka kapaciteten beslutade hamnen att 2002-2003 öka djupet och bredda farlederna med så kallad muddring.

Inom muddringsområdet fanns det platser där humrar bodde och fortplantade sig. För att kompensera förlusten av dessa platser planerades istället sju konstgjorda rev som skulle bli nya bostäder för såväl de vräkta humrarna som för olika fiskarter. När man muddrar genereras överskottsmaterial som måste dumpas någonstans. En del av överskottsmaterialet består av sprängsten och det lämpar sig mycket bra för revtillverkning. Genom att freda de nya reven från fiske hoppas man på en s.k. ”överspillningseffekt” till omkringliggande områden. Det innebär att ”överskottet” av hummer och kommersiellt intressanta fiskar som vitling, sej och torsk kan fiskas upp utanför reven medan de fortfarande har en fristad på reven där de kan föröka sig i lugn och ro.

För att ta reda på vad som händer i de nyskapade miljöerna har EU bistått med tre miljoner kronor för att under fem års tid undersöka utvecklingen på reven. Projektet fick namnet ”Hummerrevsprojektet” och delades upp i fyra delprojekt där man dyker, videofilmar och provfiskar på olika vis – allt för att ge en helhetsbild av revens utveckling.

Arbetsplats ner till 30 meters djup

Bo Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen i Halland och på Kristinebergs Marina Forskningsstation, Göteborgs universitet, är den som fått ansvaret för dykundersökningarna. Han har sedan projektet startade kontinuerligt undersökt såväl naturliga som konstgjorda rev utanför Göteborg.
- Det har hänt mycket på reven, säger Bo som börjar känna igen sig riktigt bra i de djupa vattnen. I början var det sjöstjärnor, hydroider, valthornssnäckor och olika kräftdjur som koloniserade reven, berättar han och fortsätter, fiskarna kom först efter cirka två månader.  En del mer långlivade arter etablerade sig på reven 2004 som till exempel vissa långlivade sjöpungar (sjöpungar tillhör gruppen ryggsträngsdjur) och under 2005 påträffades koralldjuret Död mans hand på samtliga rev och som hade ökat i antal till 2006.

Dykinventeringen görs med två, sedan tidigare väl beprövade metoder och alltid på samma sätt på alla provplatser, annars blir det svårt att föra statistik. Fastsittande djur inventeras genom fotografering av provrutor med en bestämd area. Med datorns hjälp kan man sedan ta reda på hur stor yta olika organismer täcker. Fisk, krabbtaska (den krabbart som vi äter), hummer, valthorns- och neptunsnäcka räknas samtidigt som dykaren simmar längs en linje. På så vis vet forskarna vilken yta som inventerats och kan jämföra förekomsten av olika organismer mellan reven.

Att dyka hela dagen är jobbigare än det kanske ser ut och Bo Gustafsson jobbar därför inte ensam utan han har alltid med sig två andra dykare så att de kan turas om att gå ner till reven.
-Reven ligger på mellan 10 och 30 meters djup, berättar han. Ibland är det väldigt strömt och dålig sikt, men jag har också haft kanondyk på reven. På det hela taget är det ändå ett privilegium att få dyka i jobbet, eftersom dykning är ett av mina största intressen, säger Bosse och ler.

Resultaten av Bo och hans forskarkollegors dykinventeringar plus de andra delprojekten i Hummerrevsprojektet rapporteras kontinuerligt till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Hittills har det hunnit bli flera delrapporter. Snart återstår bara slutrapporten, som ska vara inne 2007 Då får vi svaret på om humrarna gillade sina nya bostäder eller ej.

Intervju med Bo Gustafsson, marinbiolog vid Länsstyrelsen, Hallands län.

Foto: Kentaroo Tryman
Illustration: Maj Persson
Text: Maj Persson

Publicerad: 2006-11-14
Senast uppdaterad: 2010-04-21

Navigering