Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Energiskog

Energiskog - flera flugor i en smäll

Energiskog ger förnybart bränsle som inte bidrar till växthuseffekten. Den odlas på åkermark som för tillfället inte behövs för att odla spannmål, eller som inte är så lämpad att odla på. Men energigrödor kan lösa andra problem på samma gång. De kan ta upp näringsämnen från reningsverk, tungmetaller i åkerjord eller binda marken där jorden lätt sköljs bort.

Vi borde använda mer energiskog istället för fossila bränslen. Dels för att de fossila bränslena är ändliga och kommer att ta slut, men kanske mest för att minska våra utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Därför är det smart att odla energigrödor på jordbruksmark som inte behövs för att producera mat, menar Göran Berndes, forskare på Chalmers avdelning för fysisk resursteori.

Alla växter tar upp koldioxid genom fotosyntesen och använder den som byggstenar i blad och stam. Ju större växt, desto mer koldioxid lagras. Detta innebär att energiskog – som får växa flera år innan den skördas – kan lagra mycket mer koldioxid än spannmål och andra ettåriga grödor. På så sätt hjälper energiskog till att minska klimatpåverkan redan innan den ersätter fossila bränslen i värmepannan.

Men energiskog är av flera anledningar ett bra sätt att använda åkermark. Marken ligger inte naken så att näringsämnena läcker ut eller jorden spolas bort. Man slipper plöja marken varje år och kör mindre med tunga traktorer som plattar till jorden och gör den hård, förbrukar bränsle och släpper ut avgaser. Man använder heller inte lika mycket bekämpningsmedel när man odlar energiskog som när man odlar spannmål.

Ännu smartare är det att slå två flugor i en smäll och låta energigrödorna lösa flera problem på en gång. Man kan till exempel låta energiskog rena avloppsvatten. Energiskogen tar upp näringsämnen och föroreningar som annars skulle ha läckt ut i marken eller som hade behövt renas bort på annat sätt. Energigrödor kan också odlas längs med diken och åar för att fånga upp näringsämnen som läcker ut från gödslad åkermark.

Ett exempel är Enköping, där avloppsreningsverket samarbetar med fjärrvärmeverket och en bonde. Bonden odlar energiskog som vattnas med avloppsvatten från reningsverket som först lagrats och sedan blandats med rent vatten. Flisen eldas sedan i värmeverket. Bonden får betalt dels av reningsverket som slipper investera i dyr kväverening och frakta avloppsslam, dels av värmeverket som köper hans energiskog istället för fossil olja som bidrar till växthuseffekten. Dessutom får han gratis kväve och fosfor via avloppsvattnet och slipper köpa konstgödsel. Alla tre är vinnare, eller fyra om man räknar med miljön.

Kadmiumfälla I Östergötland, Skåne, Uppsala och andra områden där jordbruket drivs intensivt innehåller delar av åkerjorden så mycket kadmium att det är olämpligt att odla spannmål för mat åt människor på den. Kadmium är en giftig tungmetall och en stor del av det kadmium som finns på åkrarna har förts dit tillsammans med fosfor – ett av de viktigaste näringsämnena i konstgödseln. Men idag kommer det mesta från utländska luftföroreningar. Kadmiumhalten ökar i åkerjorden, trots att vi i Sverige idag har bland de strängaste gränsvärdena för hur mycket kadmium som får finnas i konstgödsel.

Det finns stränga gränsvärden för hur mycket kadmium säden får innehålla som man ska mala mjöl av till bröd och mat åt människor. Bönderna får sämre betalt för kadmiumhaltig säd, som antingen måste blandas ut med renare säd för att användas till människoföda, eller bara får användas till djurfoder. Den nya märkningen Svenskt sigill ställer ännu högre krav, samtidigt som man betalar bättre för den säd som klarar gränsvärdena.

Men energiskog kan användas för att rena åkerjorden. Den vanligaste sorten man använder är korgvide, en art i trädsläktet Salix, där pil, sälg och vide ingår. Salix tar upp kadmium mycket mer effektivt än andra jordbruksgrödor, och mycket av detta kadmium lagras i stammen. När energiskogen sedan skördas och eldas för produktion av fjärrvärme eller el är det lätt att skilja ut kadmium ur askan och lagra den på ett säkert sätt.

Många u-länder har problem med jorderosion. När tropiska regn piskar den uttorkade jorden, sköljs stora mängder jord bort i floder av slam. Allt eftersom åkerjorden blir sämre, tvingas bönderna odla upp allt sämre mark. Det kan vara branta sluttningar, där åkerjorden ännu lättare eroderar bort av regnet. Samtidigt är man beroende av ved för att laga mat, men tvingas vandra långt för att hitta någon ved.

Här skulle energigrödor vara till stor hjälp. Snabbväxande träd, som håller kvar jorden och som går att kombinera med andra grödor. Om energigrödor växer på sluttningarna håller de kvar både jorden och en del av regnvattnet, så att marken nedanför får skydd mot alltför kraftiga regn.

Intervju med Göran Berndes, docent vid Avdelningen för fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola.

Göran Berndes, Chalmers tekniska högskola

Foto: Kentaroo Tryman
Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2003-08-22
Senast uppdaterad: 2010-05-21

Navigering