Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Kemi

Miljögifterna runt omkring oss

I takt med att befolkningen ökar används allt mer kemikalier som påverkar vår miljö och hälsa. Efter att miljöfokus länge legat på utsläpp från industrier och lantbruk sätts nu vår konsumtion under lupp för att skydda ekosystemen.

I början på 1960-talet tog miljörörelsen fart då biologen Rachel Carsons bok "Tyst vår" beskrev effekterna av gifter som PCB och DDT  i naturen. Hon skildrade hur fåglar försvann när skadeinsekter utrotades på amerikanska landsbygden och visade att även människor drabbades av besprutningarna och dess följder.

Sverige upplevde ett liknande uppvaknande på 1970-talet när forskare pekade på sambandet mellan PCB och den drastiska minskningen av antalet havsörnar. Ämnet ekotoxikologi (Studiet av främmande kemikalier i naturen)  fick en viktig funktion, att analysera kemiska produkters effekter på växter och djur. Det var då Göran Dave, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet, började forska.
– Då handlade forskningen till exempel om tungmetallernas effekter, försurning och reningsverk, säger Göran Dave.

Idag är samtliga ämnen som Rachel Carson varnade för i sin bok klassade som giftiga, men det kommer med jämna mellanrum varningar om ämnen som används trots att de kan vara cancerframkallande. Nyligen varnades för importerad elektronik som har höga halter av tungmetallen kadmium och att regnkläder för barn innehåller fluorerade kemikalier, vilka skadar fortplantning och hormonfunktioner hos däggdjur.

– Miljölarmen kommer att fortsätta även i framtiden, säger Göran Dave. När vi blir fler konsumerar vi också mer, och då fler får ökat välstånd ökar  användningen av kemikalier. Även om riskerna med till exempel vissa tungmetaller är kända händer det att de ändå ökar i användning. Problemet med giftiga ämnens effekter i miljön är att mycket sker i det fördolda och kanske inte ger uppenbara effekter tidigt. Men de kan vara allvarliga ändå och på lite längre sikt, säger Göran Dave. Göran Dave nämner tvättmaskiner som nyligen marknadsfördes för sina silvertackor vilka tog bort besvärande doft från kläder. Silver minskar risken för dålig lukt eftersom den är bakteriedödande, men är också en av de mer giftiga metallerna och orsakar antibiotikaresistens hos bakterier, vilket i sin tur kan slå tillbaka på människors hälsa.

Bra testmetoder viktigt

En stor del av Göran Daves arbete idag är inriktat på att ta fram testmetoder för att kartlägga kemikaliers påverkan på miljön.
– Det finns cirka 10 miljoner kända kemiska föreningar och ungefär 50 000 av dem är i bruk, säger Göran Dave. Att få fram testdata för samtliga kemikalier kommer att ta orimligt lång tid, snarare gäller det att kunna hantera bristen på kunskap om alla giftiga ämnen. Vi ska inte behöva ha kompletta testdata för samtliga, men kunna identifiera farorna och riskerna för dem. Genom att använda standardiserade tester ökar jämförbarheten och det medför att i princip alla kemikalier kan graderas efter hur giftiga de är för miljön.

– I viss grad går det att förutsäga hur en kemisk förening kan uppföra sig i naturen, säger Göran Dave. Till exempel hör fettlösliga och svårnedbrytbara kemikalier, såsom DDT och PCB, till de produkter som man direkt kan säga är riskabla för människan och miljön, eftersom de kan ansamlas i näringskedjorna.

Måste kunna skilja på olika kemikalier

Men den stora mängden giftiga ämnen ställer också krav på att kunna särskilja användningen av kemikalier. En del ämnen är extremt hälsofarliga, men finns i mycket begränsad volym, medan andra kemikalier inte är lika giftiga, men används i stor omfattning. För andra ämnen är det mer intressant att se hur de reagerar tillsammans med andra ämnen eller under olika förhållanden.
– För nya kemikalier är producenterna själva ansvariga för att redovisa effekterna, men för redan kända ämnen finns det fortfarande många testdata som behöver tas fram.

Största svårigheten är öppenheten med testresultaten. Två betydande sektorer inom kemikalieindustrin är tillverkningen av bekämpningsmedel och läkemedel och båda är förknippade med stora vinstintressen. Nya produkter måste skyddas från industrispionage, vilket gör det svårt att redovisa effekterna på miljön öppet.

– Återvinning är ett annat forskningsområde som är intressant, säger Göran Dave. När det gäller förpackningar ansvarar företagen för innehållet av gifter, men vad händer när förpackningarna återanvänds?

Intervju med Göran Dave, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Göran Dave, Göteborgs universitet

Text: Viveca Bladh

Publicerad: 2007-06-20
Senast uppdaterad: 2010-04-28

Navigering