Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Bildäck under armen

Är bildäck en fara för miljön?

När det gäller bilar och miljön är det kanske främst bränslet och förbränningen som för tankarna till utsläpp, men bilen lämnar efter sig många andra giftiga ämnen. Varje år slits ungefär 10 000 ton gummi av från däck på bilar i Sverige. En stor mängd hälso- och miljöskadliga ämnen kommer på så sätt ut i vattnet och luften.

På institutionen för växt och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet är Anna Wik doktorand i tillämpad miljövetenskap och forskar kring hur de giftiga ämnena i däcken påverkar miljön. Att hon just valde däck som forskningsområde har att göra med den stora åtgången i samhället.
 – Vi förbrukar stora volymer däck och de innehåller många giftiga ämnen som vi är oroade för, säger hon. Tidigare handlade miljöarbetet om att stoppa giftiga utsläpp från fabriker. Idag rör forskningen allt mer konsumtionen.

Giftiga bildäck

Medan utsläpp från industrier kan regleras, eftersom man vet var själva källan till giftiga ämnen finns, har forskare kring förbrukningen av varor ett helt annat spridningsområde att tänka på. När det gäller däck måste Anna väga in var partiklarna från däcken hamnar. Dels för att koncentrationen av de giftiga ämnena är viktig att ta med i beräkningarna, dels för att veta vilka andra ämnen som kan tänkas reagera med ämnena från gummit.

– Bland annat har däck använts för att bygga konstgjorda rev, men utspädningen i havet är så pass stor att de giftiga ämnena inte påverkar miljön där.
Uppskattningen av hur mycket gummi som slits av på svenska vägar har tagits fram genom att jämföra hur många ton däck som säljs per år och vad ett däck i snitt minskat i vikt när det kasseras. Anna har granskat effekterna av en rad giftiga ämnen i däcken, så som zink, polyaromatiska kolväten och andra organiska ämnen. PAH-oljorna gör gummit mjukt men är också cancerframkallande. Men nu finns ett lagförslag om att förbjuda dem.
- Effekterna av ämnena i däcken kan vara olika beroende på vilket vatten de kommer ut i. Det kan till exempel skilja mellan söt- och saltvatten.

Tester i vatten

Vatten, eller så kallade akvatiska miljöer, är bra att utföra tester i. Ofta testas tre olika nivåer i näringskedjan: alger, djurplankton och fiskar. I däckstudien har Anna Wik bland annat använt hinnkräftor , som är ett djurplankton, för att upptäcka den akuta gifteffekten – och sett effekter.
– Jag har försökt beräkna halterna av däckslitage i exempelvis avrinningsvatten utifrån analyser på vissa kemikalier som finns i däck. Halterna är i samma storleksordning som de som gett effekter i mina försök. Det man sett är att bottenlevande djur i vattendrag som tar emot vägavrinning är påverkade, men det är många ämnen från till exempel avgaser och bromsar som också läcker ut.

Vad som verkligen är orsak och verkan av kemikalierna som släpps ut i miljön kan därför vara svårt att verkligen påvisa. När säldöden drabbade Sverige fanns det teorier om att miljögiftiga utsläpp låg bakom och hade samband med tidigare algblomning, men viruset som orsakade säldöden tros ha haft naturliga orsaker.

Anna Wik har i sin studie testat många olika däck från olika fabrikanter. Eftersom en del större varumärken köper upp mindre industrier är det heller inte ovanligt att recepten mellan däcken skiljer sig från fabrik till fabrik.  Det finns skillnader i sammansättningen i gummit, men hon har inte kunnat sätta det i samband till något speciellt märke. Tillverkarna är mycket hemlighetsfulla kring recepten.
– Jag hade gärna sett att vissa komponenter i däcken togs bort eller byttes ut mot andra ämnen. Samtidigt vill fabrikanterna behålla egenskaperna i gummit. De vill ju göra så hållbara däck som möjligt och det är ju också bra för miljön.

Foto: Göran Olofsson
Text: Viveca Bladh

Publicerad: 2007-06-20
Senast uppdaterad: 2010-04-22

Navigering