Kärnkraft bygger på fission, en kedjereaktion som fortsätter av sig själv om inget stoppar den. Kärnorna av ett tungt grundämne – uran – slås sönder till mindre delar. Kärnreaktionen alstrar värme som omvandlas till el i kärnkraftverket.

Imre Pázsit från avdelningen för reaktorfysik på Chalmers liknar kärnkraften vid det gamla östtyska bilmärket Trabant.

– Bara för att det finns Trabanter betyder det inte att bilen i sig är en föråldrad teknik!

Idag byggs andra eller tredje generationens kärnkraftsreaktorer. Tanken på en ny generation kärnkraftverk växer fram, främst i USA. Dessa reaktorer kommer att vara säkrare, mer spridningssäkra, billigare, och med avsevärt mindre avfall än dagens reaktorer. Men viss utveckling sker även i Europa – bland annat har Finland beslutat bygga sin femte reaktor.

Japan agerar för kärnenergi i grannländerna. U-ländernas energibehov ökar starkt, och kärnkraftsanhängarna menar att kärnkraft är det mest effektiva sättet att tillgodose detta ökade behov utan att ytterligare spä på växthuseffekten.

Motsatsen till kärnkraftens fission är fusion, där energi frigörs när atomkärnor slås samman. Det finns idéer om framtida hybridreaktorer med både fusion och fission. Där kunde neutroner som avges från fusionsreaktorn användas i fissionsreaktorn.

Ingen härdsmälta

Imre Pázsit beskriver accelerationsdrivna system, ADS, som kärnkraftens femte generation. ADS-reaktorer kan inte börja skena så att en härdsmälta uppstår eftersom man måste tillföra neutroner utifrån.

Man får bara en hundradel så mycket högaktivt avfall och man kan neutralisera befintligt avfall från dagens reaktorer. I bägge fall avklingar avfallets radioaktivitet på 500 år, jämfört med avfallet från dagens reaktorer, som måste hållas inkapslat i 100 000 år. En ADS-reaktor går också att driva på utbränt bränsle från dagens kärnkraftverk, samt på oanrikat uran eller torium, precis som bridreaktorerna, vilket leder till bättre utnyttjande av bränslet. Ett internationellt forskningsprojekt håller på att bygga en prototyp av en ADS-reaktor i Italien, som ska tas i bruk 2008.

Kärnteknik behövs för att fusionskraften ska bli möjlig. ITER, den fusionsreaktor som man planerar bygga i Europa eller Kanada, kommer att byggas intill ett kärnteknisk anläggning. Övergången till väte som energibärare och bränsle till bränsleceller underlättas också av kärnkraft. Kärnreaktorer kan producera vätgas både ekonomiskt och effektivt. I Arizona finns planer på att bygga en högtemperaturreaktor för produktion av vätgas.

Intervju med Imre Pazsit, professor vid Avdelningen för nukleär teknik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola.

Imre Pazsit, Chalmers tekniska högskola

Illustrationer: Maj Persson
Text: Malin Wahlstedt