Miljöintresset är idag större hos unga än hos äldre. Det visade valresultatet för Ungt Val 2002, där 10,2 % av dom unga röstade på miljöpartiet, jämfört med de 4,5 % som röstade på miljöpartiet i Riksdagsvalet 2002. Det lovar gott för framtiden, eftersom de kommande 30-50 åren främst är dom ungas framtid. Trots detta flyger vi mer och längre ut i världen. Flygresor som inte är särskilt miljövänliga. Vi köper också stora stadsjeepar som inte heller är särskilt miljömässiga. Det behövs en attitydförändring, ett nytt energitänkande, man måste ta miljöfrågorna på allvar. Detta gäller speciellt politikerna.

Vilka är då de viktigaste förändringarna som politikerna måste genomföra för att ge världens ca 6,3 miljarder människor miljömässig energi i framtiden? Jag ställer frågan till professor Christian Azar, på avdelningen för fysisk resursteori, som menar att man måste:

• Genomföra det som står i Kyotoprotokollet. Det innebär bland annat att utsläpp av koldioxid och andra gaser (i huvudsak metan och dikväveoxid) som påverkar vårt klimat, skall minska med 5% från 1990–2010.
  
• Höja kostnader för att släppa ut CO2 och andra miljöfarliga utsläpp. Genom att göra detta kommer bioenergi , vind , sol och energieffektivisering bli mer intressanta och låga utsläpp kommer att uppnås.

Christian Azar förklarar:

Det måste kosta att släppa ut den miljöovänliga koldioxiden, först då kommer konsumenterna och industrierna att börja ändra sitt beteende. Man kommer att bli mer motiverad till att till exempel köpa mer energieffektiv teknik såsom bränslesnåla bilar och att ersätta kolproducerad el med naturgas- och biobränslebaserad el.

- Och lösningar att hantera koldioxiden finns redan nu, man kan fånga in koldioxidutsläppen som bidrar till växthuseffekten och den ökade medeltemperaturen i världen. Tekniken för att göra detta finns redan. Man fångar in och lagrar koldioxiden i bergrum i bergsgrunden.

Vilket är det viktigaste framtida bränslet? - Troligtvis vätgasen till att driva våra fordon.

Varför då? - Vätgas har inga kolatomer och därmed bildas ingen koldioxid. Vätgas kan framställas ur solenergi, som tillsammans med vindenergi, sett i relativa termer, är dom två snabbast växande energikällorna globalt sett.

Vätgas kan också framställas ur fossila bränslen, exempelvis naturgas. Detta ger visserligen koldioxidutsläpp, men som tack vare nya tekniska lösningar kan fångas in och lagras i tomma bergrum i bergsgrunden. Så visst finns det framtid och möjligheter! Men det finns också en förlamning när det gäller energitänkandet, som förs fram av ”Det kommer att kosta för mycket” - folket. Dessa åsikter måste bemötas på ett rakare och tuffare sätt. För slår man ut kostnaden för att minska de miljöfarliga utsläppen på 100 år, så blir kostnaden relativt liten.

Tänkt i ett hundraårsperspektiv med början år 2000 så menar Christian Azar, att kostnaden för att nå låga utsläpp är begränsad. Vi förväntas att bli 10 gånger rikare (i BNP termer) under de närmaste 100 åren. Och kostnaden för att ställa om energisystemet, kommer att motsvara att vi blir 10 gånger rikare två år senare, alltså i 2102. Två års försening för att få leva i en energi- och miljöriktigare värld. Det är det väl värt att vänta på!?

Intervju med Christian Azar, professor vid Avdelningen för fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola.

Christian Azar, Chalmers tekniska högskola

Text: Annika de Ruvo