Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Fjärrvärme

Varmt vatten värmer villan

Fjärrvärme är varmvatten som leds i rör från värmeverk eller andra värmekällor för att värma upp bostadshus och andra byggnader, istället för att varje hus ska ha sin egen värmepanna. Det är ett effektivt sätt att värma upp hus, och går att göra på ett miljövänligt sätt.

Det mesta av fjärrvärmen är spillvärme från avloppsvatten, industri och sopförbränning. Det är sådan värme som annars hade försvunnit upp i luften och ut i havet. Ungefär en tredjedel av Göteborgs fjärrvärme kommer från oljeraffinaderierna i form av spillvärme, medan en tredjedel kommer från förbränning av fossila bränslen. För ett par decennier sedan producerades 90 procent av fjärrvärmen med olja. Idag används olja bara om det är riktigt kallt ute.

Idag är 90 procent av alla lägenhets- och kontorsbyggnader i Göteborg uppvärmda med fjärrvärme. Fjärrvärmeledningarna dras också ut till en del villaområden, men avstånden från värmeverket och mellan husen får inte vara för stora. Varmvattnet leds genom rör som är isolerade med skumplast av polyuretan (PUR), där håligheterna är fyllda med en isolergas.

Sara Mangs från Chalmers, Kemisk miljövetenskap, forskar på hur stor miljöbelastning fjärrvärmerören orsakar under olika delar av sin livstid. Hon mäter och beräknar rörens isolerförmåga, som minskar med tiden i takt med att isolergasen transporteras ut ur PUR-skummet samtidigt som luft transporteras in. Denna process kallas för diffusion.

Rören kan också utformas på olika sätt. Kanske är tvillingrör det bästa, där varmvattenröret och röret med det svalare vatten på väg tillbaka till värmeverket ligger tillsammans med gemensam isolering.

Vilken gas man fyller polyuretanskummet med har också betydelse för miljöpåverkan. Förr användes freoner, men dessa är ju förbjudna eftersom de visat sig förstöra ozonskiktet. Numera använder man istället koldioxid eller cyklopentan. Kanske är det bättre med skum av andra sorters plast, som PET (samma material som i PET-flaskor).

Livscykelanalyser av fjärrvärmerörets miljöbelastning visar att tillverkning av rören och rörläggning i staden eller i grönområden ger väldigt låga bidrag, jämfört med själva användningen av rören som ger stor miljöbelastning på grund av att värme läcker ut ur rören.

Artikeln är skriven i samarbete med Sara Mangs då hon var doktorand vid Avdelningen för kemisk miljövetenskap, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola. Mangs disputerade 2005.

Foto: Kentaroo Tryman
Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2004-02-05
Senast uppdaterad: 2010-04-26

Navigering