Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
soptunna

Sopor riktigt värdefullt

Förpackningar, hushållspapper, godispapper, kartonger, den lästa tidningen, batterier, matrester och tomglas. Ja varje dag producerar vi människor en massa skräp och sopor. I Sverige drygt 500 kg per person och år. Rätt sorterat och återvunnet kan dock soporna faktiskt komma till användning igen, som el, nya produkter eller matjord.

I takt med att vi shoppar och konsumerar mer och mer blir det allt mer skräp och avfall omkring. Mängder av hämtmatskartonger som följer med våra nya matvanor, är bara en av flera orsaker till att vårt huhållsavfall ökar med flera procent varje år. Det kanske inte låter så mycket men i kilo blir det en hel del … Nya metoder att ta hand om avfallet gör att vi trots vår ökande konsumtion faktiskt får allt färre växande soptippar i Sverige. Ett av skälen är nya regler för vad vi får slänga på vilket ställe. Visste du att det sedan år 2002 inte är tillåtet att lämna brännbart avfall på tippen, istället ska detta återvinnas eller brännas så att energin utvinns? Från år 2005 bestämde Sverige att avfall som kan komposteras eller rötas inte heller får lämnas på soptipp. En förutsättning för att kunna återvinna, kompostera eller röta soporna är att de först sorteras.

Kaffemugg i papper är en vanlig syn idag

– Den viktigaste effekten av sortering är att vi undviker att producera nytt material. Då sparar vi energi och andra naturresurser och minskar utsläppen av föroreningar till luft och vatten. Det är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle, säger forskaren Tomas Ekvall som är docent i energiteknik vid Chalmers och forskar om avfall.

Säkert har tanken om det verkligen är meningsfullt att återvinna slagit en och annan mjölkpaketsorterare; äts inte vinsterna upp av till exempel transporter? Tomas menar att om vi kör bil till återvinningsstationen, ja då kan mycket av miljövinsten ätas upp, men när materialet väl är packat på lastbilar, tåg eller båtar, då kan det transporteras långt utan att det har någon avgörande betydelse för miljö och ekonomi.

Sparar råvaror genom att återvinna

Genom att återvinna, sortera och kompostera sparar vi mycket jämfört med vad som skulle ha krävts för att nytillverka material. Ta till exempel förpackningar av aluminium, genom att göra dessa av återvunnen metall istället för av ny, sparas cirka 95 % energi. Jämfört med avfallet från industrin och näringslivet är soporna från hemmen en ganska liten andel, men icke desto mindre komplicerat eftersom det innehåller allt från kartonger till färgburkar och bananskal. Varför ska vi sortera och återvinna då, är det mest av ekonomiska eller miljömässiga skäl?

– Mest för miljöns skull, säger Tomas Ekvall. Det finns pengar att tjäna på att återvinna många metallprodukter och en del papper och plast, särskilt material från företag som kan leverera stora mängder likartat material. Att vi återvinner hushållens förpackningar är enbart för miljöns skull.

Producenternas ansvar stort i Sverige

– Industrin och näringslivet har, genom producentansvaret, krav på sig att se till att tillräckligt mycket av materialet samlas in och återvinns. De har bildat särskilda bolag, så kallade materialbolag, för att sköta detta. Mycket material samlas också in direkt från näringslivet, berättar Tomas och säger att för att återvinningsmålen ska nås måste även hushållen bidra med sin källsortering. Många människor betraktar källsorteringen som besvärligt och jobbigt, men det är värt att komma ihåg att producentansvaret och källsorteringen kom till för att folkopinionen reagerade kraftigt mot den stora mängd förpackningar som tidigare fanns, till exempel kartong till tandkrämstuben.

Metallburkar som har innehållit dricka

Är det verkligen bra att elda sopor?

På många håll i landet hamnar våra soppåsar med restavfall, alltså det som blir kvar när vi sorterat och lämnat till återvinning, på en speciell förbränningsanläggning där soporna eldas upp och energin blir till fjärrvärme och el. På senare år har mängden energi som utvinns ur sopor ökat rejält. Man har också hittat metoder för att bättre rena de rökgaser som blir kvar efter förbränningen och den aska och slagg som bildas läggs på soptipp. Dock finns det kritiker. En del menar att gifter och föroreningar ändå kommer ut i luften trots anläggningarnas filter eller att det hamnar i aska och slagg. Ett annat problem kan vara att de nya förbränningslösningarna inte bidrar till att vi ändrar vårt beteende utan istället fortsätter producera stora mängder sopor.

Så är avfall verkligen bra för att värma upp våra bostäder?
– Det är bra i den meningen att avfallet till stor del består av förnybart material, men det är inte lika bra som till exempel biobränsle som är helt förnybart. Avfallet är ett besvärligt bränsle eftersom det är så ojämnt sammansatt och innehåller många föroreningar. Det gör att det är dyrt att bygga anläggningar för avfallsförbränning och att det inte går att producera mycket elenergi samtidigt med värmen. Sådant är lättare med andra bränslen, säger Tomas Ekvall.

Sverige i världen

Att lägga sopor på hög, det som brukar kallas att deponera, är den vanligaste formen av avfallshantering i världen och även i en del av våra grannländer. Däremot har Sverige en hög grad av återvinning jämfört med de flesta andra länder. Men spelar det verkligen någon roll vad ett litet land som Sverige gör?

– Varje människa är en mycket liten del av världen. Det gäller oavsett om människan är kines, amerikan eller svensk. Det en svensk medborgare gör är inte mindre viktigt än vad andra gör. Var och en av oss behöver alltså ta sitt ansvar, säger Tomas avslutningsvis.

Intervju med Tomas Ekvall, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Tomas Ekvall, IVL

Text: Johanna Ödman

Publicerad: 2007-01-30
Senast uppdaterad: 2010-04-28

Navigering