Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Apelsiner

Röd eller grön miljömärkning - Vad fungerar bäst?

Hur väljer du i butikshyllorna när du handlar? Tänker du på miljön och letar efter miljömärken? Gunne Grankvist är psykolog och har genomfört ett forskningsprojekt för att ta reda på vilken typ av miljömärkning som funkar bäst.

Ett antal studenter som anmält sitt intresse att vara med i forskningsstudien fick komma till Psykologiska institutionen och välja mellan produkter som presenterades två i taget på en datorskärm. Produkterna var märkta med en påhittad miljömärkning i form av ett trafikljus där grönt signalerade att produkten var bättre än genomsnittet, gult lika med genomsnittet och rött sämre än genomsnittet för miljön.

En grupp var fullkomligt ointresserade av miljömärkning oavsett hur den ser ut. De med ett väldigt starkt miljöengagemang påverkas av både den gröna och den röda märkningen.

– Men det finns också en grupp som är halvt om halvt ointresserade av miljöfrågor, säger Gunne Grankvist.

– Deras engagemang räcker inte till för att välja produkter med grön miljömärkning men skulle räcka till för att välja bort sådant som är dåligt.

Lagstiftning behövs

Med dagens miljömärkning betalar företag en summa pengar för att få sin produkt bedömd och godkänd så att miljömärket kan sättas dit. Men ingen skulle frivilligt märka sin produkt med rött, och företagen är knappast intresserade av att betala pengar för att få en sådan rödmärkning om deras produkt visar sig vara sämre än genomsnittet för miljön. Det skulle därför krävas lagstiftning. Redan idag finns en liknande märkning i form av energimärkning på hushållsmaskiner. Det är en sjugradig skala från grönt till rött, där grönmärkta produkter är mest energisnåla och rödmärkta slösar mest energi. Märkningen är obligatorisk enligt ett EU-direktiv från 1992, men det är upp till varje land att bestämma när och hur en sådan märkning införs. Det är lättare att mäta hur mycket ström en apparat drar än att sätta betyg på hur miljöanpassad en produkt är. Massor av kriterier ska räknas in, och alla är inte överens om hur stor vikt som ska läggas vid vart och ett.

– Det är ett visst godtycke kring vad man ska lyfta fram, och det råder delade meningar bland experterna på området. Någonstans handlar det om ideologi.

Förlust större än vinst

Snus och cigarretter har varningstexter men säljs ändå, så det är svårt att säga vad som skulle hända om det blev lag på att produkterna måste vara märkta med gult, grönt eller rött. Kanske skulle rödmärkta produkter vara lite billigare, och vissa butiker skulle satsa särskilt på just dessa eftersom det skulle locka de mest priskänsliga kunderna. Handeln gillar inte tanken på negativ märkning. Folk ska inte behöva få dåligt samvete när de handlar.

– Rent psykologiskt är det inte speciellt förvånansvärda slutsatser, säger Gunne Grankvist. –Vi vet ju att folk oftast reagerar starkare på det som är negativt än det som är positivt.

Människor ser olika på hot och på möjligheter. En förlust på hundra kronor upplevs som större än en vinst på lika mycket.

Efter sin doktorsavhandling har Gunne Grankvist fått en tjänst vid Högskolan Väst, där han ska fortsätta sina undersökningar av miljömärkning. Den här gången är det inköpschefer och andra som bestämmer över utbudet i butiker och storkök som ska svara på frågor.

Intervju med Gunne Grankvist, docent i psykologi, Högskolan Väst

Gunnne Grankvist, Högskolan Väst

Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2003-08-19
Senast uppdaterad: 2010-05-07