Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Shopping

Källsortera efter men tänk före

I Sverige är vi duktiga på att lämna papper och glas till återvinning och hålla rent på våra gator och torg men trots det hamnar mycket skräp på marken och i soporna slängs sådant som egentligen skulle återvinnas. Varför gör vi inte som vi borde?

Enligt Helena Åberg, forskare i hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet, är det inte viljan det är fel på.
- De flesta vet om att det är bra och viktigt att sortera men när det kommer till det praktiska brister det ibland av olika skäl.

Brist på information, myter och att man kanske inte litar på att andra drar sitt strå till källsorteringsstacken, är bara några av anledningarna. Mest betydelsefullt för sorterandet är att det finns enkla möjligheter till det i vardagen. Är det för långt till återvinningsstationen eller om det inte finns några papperskorgar i närheten, ja då går bekvämlighet ibland före miljötänkande.
- Det finns ofta en skillnad i vad vi tycker och vad vi verkligen gör, säger hon.

”Allt blandas ju ändå bara”

En av anledningarna till att vi inte alltid gör som vi borde är missuppfattningen att ”allt avfall som vi sorterat ändå blandas när det hämtas”.
- Visst har det säkert hänt att det inte gått rätt till, men idag fungerar insamlingen väldigt bra för det mesta, säger Helena. Man måste komma ihåg att systemet för att hämta avfall fortfarande är under uppbyggnad och kan variera i olika delar av landet. Innan vi har nått den bästa lösningen kan en del barnsjukdomar inträffa.

De som har det övergripande ansvaret för att samla in tidningar och förpackningar som vi lämnar till återvinning är FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. FTI försäkrar att innehållet i de olika behållarna på återvinningsstationerna inte blandas ihop. Runt om i landet ansvarar olika företag för insamlingen och får ersättning för materialet (plast, glas, metall, och så vidare) när det lämnas till speciella insamlingsplatser. Men för att få betalt måste förpackningarna och tidningarna vara sorterade och hålla en viss kvalitet. Om soporna är hopblandade tas de inte emot och måste istället tas till soptippen. Där kostar det pengar att lämna avfall. Ingen lönsam affär för de som tar hand om avfallet med andra ord.

- Ett sätt att avliva myten skulle kunna vara att ha tydligare skyltar på bilarna, eftersom det ibland kan se ut som att allt töms i en enda behållare, säger Helena.

Viktigt att sortera men minst lika viktigt att fundera innan köpet

Helena Åberg säger att det är viktigt att sortera soporna och att det gäller att börja i tid.
– Jag tror det är viktigt att barn tidigt får lära sig hur det går till och att det blir en naturlig del i skolan och hemmet. Tyvärr visar det sig att unga har väldigt liten del i källsorteringen hemma, även om de faktiskt är intresserade.

Med ett samhälle präglat av slit- och slängkultur och där shopping är en hobby minskar vi inte sopmängden säger Helena. Hon tycker att det är lika viktigt att tänka på att allt vi konsumerar i slutändan blir sopor och att jordens resurser inte är oändliga, som att återvinna.

- Det är väldigt många som tycker att återvinning är bra men däremot är det inte så många som vill köpa begagnade grejer. Det är underligt tycker jag. Det handlar ju inte bara om att slänga saker på rätt ställe när de blivit skräp utan att faktiskt fundera redan vid köpet, ”behöver jag det här?”, ”måste jag äga den här saken eller kan jag låna eller kanske köpa second hand?”  Att även ställa sig frågorna ”hur har detta transporterats hit och hur har det tillverkats” är viktigt. Vi måste vara kritiska konsumenter även när det kommer till avfallsminskning och källsortering.

Intervju med Helena Åberg, forskare vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet.

Helena Åberg, Göteborgs universitet

Foto: StockXhange, Yes
Text: Johanna Ödman

Publicerad: 2007-03-28
Senast uppdaterad: 2010-04-28