Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
dragarradonobuller.jpg

Radon och buller – ständiga hot mot hälsan

Radon är, efter rökning, den viktigaste orsaken till lungcancer. Ändå verkar opinionen för att sanera radonhus eller bygga radonsäkert inte vara särskilt stor. Kanske är det för att radon är något naturligt som riskerna underskattas?

Det tror överläkare Lars Barregård, professor vid arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin. Han forskar om hur miljön kan orsaka sjukdom.
Radon bildas när uran sönderfaller och det finns naturligt i vårt svenska urberg. Det finns också i byggnadsmaterial som är gjorda av sten eller sand, som cement, betong och tegel. Särskilt i blåbetong, som användes fram till 1975, finns mycket radon.
Om ett hus ligger på berget eller är byggt av ett material som innehåller en stor mängd radon, tränger radonet in i huset där människorna sedan andas in det.
– Varje år drabbas nästan 3 000 människor i Sverige av lungcancer, berättar Lars Barregård. Rökning är den största orsaken men 400–500 fall beror på radon. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt miljömål som innebär att radonhalten i alla bostäder ska vara högst 200 becquerel/kubikmeter senast år 2020. I skolor och förskolor ska samma mål ha nåtts senast år 2010. Det innebär att cirka 100 000 skolor och förskolor innan dess måste mätas och, när så behövs, åtgärdas.

Allvarlig riskökning

Tidigare var gränsvärdet det dubbla, 400 becquerel/kubikmeter, vilket alltså innebär att riksdagen har skärpt kraven ordentligt. Ändå räcker det inte, menar Lars Barregård.
– Om man bor hela livet i en bostad med 200 becquerel/kubikmeter ökar risken för lungcancer med 30 procent jämfört med ett teoretiskt nollvärde. För rökare är denna riskökning särskilt allvarlig eftersom de redan från början har en hög risk. En så stor riskökning är betydligt mycket mer än vad som accepteras som gränsvärde för cancerframkallande ämnen i arbetsmiljön, och oerhört mycket mer än när riktvärden sätts för den yttre miljön. Om radon i bostäder hade bedömts på samma sätt som cancerframkallande ämnen i utomhusluft skulle riktvärdet behöva vara mindre än 0,5 becquerel/kubikmeter!

I Sverige beräknas cirka en halv miljon bostäder ha en radonhalt som överstiger 200 becquerel/kubikmeter. Det kan vara ett skäl till att intresset för riskerna med radon inte är så stort – det skulle innebära ett enormt arbete att sanera alla dessa bostäder.
– Ändå går problemen att åtgärda. Mätningar som gjorts i Skövde kommun visar att radonhalterna halverats på 15 år. Det beror bland annat på att en ökad andel nya bostäder medvetet byggts på mark med låg radonhalt. Fler bostäder har dessutom mekanisk ventilation som vädrar ut en del av radonet. Den här sänkningen av radonhalten innebär ett trettiotal färre fall av lungcancer i Skövde på tio år.

Livsfarliga luftföroreninger

Men det är inte bara radon som kan göra oss sjuka. Även smuts i luften dödar. Bland annat visar undersökningar i flera storstäder att när luftföroreningarna är som värst dör fler människor i hjärt-kärlsjukdomar än annars. Men även långsiktigt innebär luftföroreningar risker för hälsan.
– Varför smutsig luft dödar är vi inte helt säkra på, förklarar Lars Barregård. Hypotesen är att partiklar ger en inflammation i luftvägarna som sedan sprider sig till resten av kroppen där blodkärlen påverkas och även blodets koagulation. Cirka 50 000 svenskar dör årligen i hjärt-kärlsjukdomar, och cirka tio procent beräknas bero på föroreningar i luften.
Även något så mysigt som vedeldning är farligt.
– Vedeldning uppskattas stå för hälften av Sveriges utsläpp av cancerframkallande ämnen men inte hälften av luften vi andas in, eftersom vedeldning inte sker i särskilt stor utsträckning i storstäderna där det finns mycket människor.

I ett speciellt provrum på Sveriges provnings- och forskningsinstitut i Borås utförde Lars Barregårds forskargrupp nyligen ett alldeles unikt försök. 14 försökspersoner fick andas in vedrök under fyra timmar och både före och efter försöket togs blod- och utandningsprov.
– Flera tecken på inflammation uppstod hos försökspersonerna efter att de andats in röken, förklarar Lars Barregård. Medan bilarna blir renare beräknas vedeldningen fortfarande öka. Prognosen för EU är att om tio år kommer vedeldning att stå för lika mycket utsläpp som biltrafiken, det är alltså ett problem att ta på allvar. Ett sätt att minska föroreningarna är att byta ut omoderna vedpannor och att elda med pellets istället för med ved.

Buller påverkar hjärtat

Många olika faktorer i miljön kan orsaka ohälsa, inte bara sådant vi andas in. En viktig orsak till sjukdom är buller, som inte bara är obehagligt utan också kan påverka sömn, blodtryck och hjärta.
För två år sedan genomfördes en undersökning där närmare 2 000 Lerumsbor fick svara på frågor om hur det är att bo nära både en motorväg och en järnväg.
– Vi ställde också  frågor om riskfaktorer och sjukdom, berättar Lars Barregård. Bland annat frågade vi om ålder, fetma, buller i arbetet, om högt blodtryck och om man tog någon medicin.
Mer än hälften av de tillfrågade stördes av buller över 55 decibel som är riktvärdet för dygnsmedelnivån nära bostadshus. Det handlade om sömnstörningar, allmänna störningar och att det ibland inte gick att samtala på grund av oljudet. Undersökningen visade också att bilar och tåg ger olika sorters störning.

Bilbuller
– Motorvägen ger ett konstant brus medan tågen ger bullertoppar. Bor man nära både väg och järnväg förstärker de båda bullerkällorna varandra, eftersom det egentligen aldrig är riktigt tyst. Det är heller inte så att man vänjer sig utan istället lever man med en ständig störning.
Undersökningen visade också att risken för högt blodtryck steg för män – de män som bott i området i över tio år hade hela fem gånger förhöjd risk för högt blodtryck.
– Däremot kunde vi inte se något sådant samband för kvinnor. Varför vet vi ännu inte.
Men även buller går att åtgärda.
– Det finns mycket man kan göra, menar Lars Barregård. Dels handlar det om att minska trafiken nära bebyggelse och få ner hastigheterna, dels om att sätta upp bullerskydd. Men allra viktigast är förstås att inte bygga bostadsområden nära motorvägar. Bulleraspekten måste in redan när stadsdel planeras, då blir problemen aldrig så allvarliga.

Artikeln har tidigare varit publicerad i GU-spegeln nr 1 2007.

Foto: Carina Elmäng
Text: Eva Lundgren

Publicerad: 2007-04-04
Senast uppdaterad: 2010-04-21

Navigering