Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Spola

Synd att spola bort!

När man varit på toaletten, spolar man iväg värdefulla näringsämnen. Sådant som inte kroppen haft nytta av men som skulle kunna användas som gödning i jordbruket. 90 procent av näringen går att fånga i ett vitt pulver, som löser ut sig långsamt efter att den myllats ner i åkerjorden och ger högvärdig näring.

Urinseparerande toaletter gör det möjligt att ta vara på urinen och lagra den i tankar. Om urinen ska spridas som den är, måste den lagras under minst ett halvår innan den kan spridas på åkrarna för att alla smittämnen ska oskadliggöras. Det blir också enorma mängder vätska som ska köras i tankbilar, vilket inte alls är särskilt miljövänligt.

Därför vore det bästa om man kunde koncentrera näringen så att den blev lättare att transportera. Zsófia Ganrot är doktorand på avdelningen för tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet, och började i sitt examensarbete med försök att frysa urin. När den tinas upp, rinner vattnet bort först och volymen minskar till en fjärdedel. I det första smältvattnet kommer 80 procent av näringen att återfinnas. Men både frysning och upptining kräver energi, och resultatet är fortfarande i flytande form, om än lättare att hantera än vanlig urin.

– Vi ville komma längre än så, säger Zsófia Ganrot.

Om man bara låter urinen stå, börjar vackra, spetsiga kristaller efter många månader växa in från provrörets kanter. I kristallerna finns 90 procent av näringen i form av fosfor och kväve som är de viktigaste beståndsdelarna i handelsgödsel.

Näringspulver på botten

Har man inte tid att vänta, så blandar man i magnesiumoxid som får kristaller att bildas och falla till botten i form av pulver. I pulvret, som består av struvit, finns all urinens fosfor och en stor del av dess kväve och kalium. Med ett tillskott av ett mineral, zeolit eller wollastonit, kan man binda ytterligare kväve i pulvret.

Vätskan som blir kvar är så basisk att inga smittämnen, bakterier eller virus kan överleva. Den måste därför pH-justeras, göras mindre basisk, innan den kan ledas ut i vattendrag.

– Det handlar inte om att uppfinna reningsverket på nytt, för det finns redan, säger Zsófia Ganrot.

– Struvit är lätt hanterbart, en metod byggd på struvitfällning är enkel och robust och är ett hållbart sätt att koppla ihop stad och land.

Struvit har använts som jordförbättringsmedel sedan trettiotalet och har många fördelar. Det löses upp långsamt i jorden så att det inte blir något näringsläckage. Fosforindustrin håller på att acceptera struvit som råvara. Råvarorna i konstgödsel är dyra och konstgödsel orsakar miljöproblem eftersom regnet så lätt sköljer det ur jorden.

Metoderna förfinas

Just nu håller Zsófia Ban på med tester för att se vilken blandning av magnesiumoxid, mineral och urin som ger mest utbyte. Metoderna behöver förfinas för att man ska få ut maximalt av processen.

Plantor

Plantorna till vänster har fått struvit som gödningsmedel.

Dessutom prövar Zsófia att odla vete och korn med struvit som gödningsmedel. Som jämförelse odlas plantor som får en näringslösning med innehåll som är beräknat att ge på pricken rätt mängder av alla nödvändiga näringsämnen till växterna. Det visar sig att plantorna som gödslats med struvit växer sig betydligt kraftigare. Ännu återstår odlingsförsök där man jämför med plantor som får konstgödsel. Det behövs större odlingsförsök i fält, och en pilotanläggning för struvitfällning istället för bara försök på burkar i labmiljö.

Tanken är att bygga en pilotanläggning på Universeum för att utvinna näring från separertoaletterna där, men än så länge har inte Zsófia Ganrot lyckats få några pengar till det. Överskottsvätskan som blir kvar efter att urinkristallerna fällts ut skulle kunna användas för att spä den urin som leds in i Universeums vattenbruk där urin renas på biologisk väg.

I Holland och Belgien utvinns struvit i stall, från flytgödsel. Där finns redan reningsverk som fäller ut struvit ur avloppet också. Men processen blir mer effektiv om man kan använda urin som inte är utspätt med så mycket vatten och blandat med annat avlopp.

– När hela systemet fungerar, från toalettstol till jordbruk, då kommer det här att slå igenom ganska rejält, säger Zsófia Ganrot.

Intervju med Zsófia Ganrot då hon forskade vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet. Zsófia disputerade 2005 och arbetar numera som miljökonsult och företaget SpltVision använder hennes forskningsresultat för att utveckla miljövänliga avloppssystem.

Foto: Kentaroo Tryman, Zsófia Ganrot
Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2006-05-31
Senast uppdaterad: 2010-04-28

Navigering