Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Skärgård

Hur vill skärgårdsborna ha sin framtid?

Skulle du vilja bo på en ö i skärgården om tjugo år? Du kanske jobbar i stan men man tar sig ut på en kvart med balkbanan. Du tar cykeln över bron till grannön och hälsar på din mamma i äldreboendet innan du åker hem till din egen lägenhet. Utanför fönstret ser du vindkraftverken som försörjer hela skärgården med elektricitet...

Sexton studenter har funderat ut tänkbara lösningar på hur skärgården kan se ut och fungera om tjugo år. Ingenjörer, kulturvetare, samhällsvetare, miljövetare, en arkitekt, en statsvetare och en geovetare har delat upp sig i fyra grupper som studerat boende, arbets- och näringsliv, energi/avfall/avlopp samt transporter.

Fallstudien har varat i tio veckor och studenterna har jobbat som konsulter med 400 timmar var att lägga ner på arbetet. För att riktigt sätta sig in i hur det är att bo och leva på öarna har studenterna intervjuat de boende, gjort enkätundersökningar och praktiserat på olika arbetsplatser.

På öarna i Göteborgs södra skärgård bor idag 4 500 människor året runt. För 30 år sedan var det 2300. Hur skulle det se ut med en befolkning på 10 000? Med fler boende blir underlaget bättre för service och transporter som kan dela kostnaderna. Å andra sidan kommer öarna att exploateras hårdare om befolkningen ska fördubblas.

Idag är 834 bilar registrerade i stadsdelen Styrsö. Bilarna står parkerade vid färjeterminalen på Saltholmen. Få kan tänka sig att sälja sin bil, men runt 40 procent kan tänka sig att köra mindre. Om man bildar bilpooler så behöver inte alla ha bil, och det behövs färre p-platser. Ytterligare förslag är snabbare kollektivtrafik och balkbanor. Två sorters balkbanor finns redan idag på några platser i andra länder: Flyway, där man åker i korgar som hänger under en skena, och som hissas ner till marken vid hållplatserna. RUF, ett slags elbilar som kan kopplas ihop till tåg och går på en skena. Med RUF skulle en resa från centrala Göteborg till Saltholmen ta åtta minuter och kosta mellan 15 och 20 kronor, och det utan subventioner. Spåren kan mycket väl byggas vidare ut till öarna.

Den grupp som tittade på hur energiförsörjning, vatten, avlopp och avfall kan skötas i framtiden lät först skärgårdsborna betygsätta en rad kriterier. Hur viktigt tycker man egentligen att ”begränsad global klimatpåverkan” är? Eller ”låga boendekostnader”, ”befolkningsstrukturen”, ”fler p-platser”?

Lokala politiker och tjänstemän har också hjälpt till med kunskaper och åsikter. De tre grupperna är överens om att de vill ha en levande skärgård med begränsad exploatering, lokala lösningar och en god närmiljö. Men när man undersöker vad de olika grupperna tror om varandra så visar sig en del missförstånd.

Politiker och tjänstemän tror att de boende vill ha mindre eget arbete med avfalls- och avloppshantering. De tror inte heller att de bryr sig särskilt mycket om global klimatpåverkan. I själva verket är boende, politiker och tjänstemän ganska överens om vad som är viktigt, fast de inte tror det. De boende tycker till exempel inte alls att broar och parkeringsplatser är så viktigt som tjänstemän och politiker tror att det tycker.

Reningsverket på Donsö fungerar inte utan allt avlopp pumpas över till fastlandet. Även avfallet skickas till fastlandet, och elen kommer via en kabel från fastlandet. Om öarna fortsatte att vara beroende av fastlandet, men befolkningen ökade till 10 000 invånare, skulle uppvärmningen ske med bergvärme, olja och el. I ett framtidsscenario tänker man sig få invånare och att de resurser som finns lokalt ska användas så mycket som möjligt. Reningsverket fungerar igen och slammet därifrån komposteras tillsammans med annat komposterbart avfall. Den el som behövs kommer från vindkraftverk.

I scenariot med lokal resursanvändning men många invånare har avloppsreningsverket på Donsö byggts ut och kompletterats med rötkammare där man får ut biogas från avloppsslammet. Biogasen används som bränsle i ett närvärmeverk tillsammans med hopsamlat lokalt avfall. Det avfall som inte lämpar sig att elda skickas till fastlandet för att tas om hand där. Elen kommer från vindkraft och värmen från bergvärme och solpaneler. Många ute på öarna har ett starkt engagemang för sin lokala miljö. Skärgården är därför ett väldigt bra ställe att testa nya lösningar, även om fastlandsborna skulle visa sig negativa.

Illustration: Martina Jisbrant
Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2003-08-20
Senast uppdaterad: 2011-10-25

Navigering