– I Sverige är framför allt elanvändningen ett stort problem, säger Michael Edén som är professor i arkitektur och som forskar på hållbart byggande.

Vilket sätt man än väljer att lösa energiförsörjningen på så får det inte bidra till växthuseffekten, det får inte innebära några risker i form av radioaktivt avfall, helst bör vi inte bygga ut fler älvar och frågan är hur mycket biomassa som finns tillgänglig som bränsle. Energianvändningen behöver i princip halveras.

– Fyra – fem kärnkraftreaktorer kunde kopplas bort om man bara får ner elförbrukningen tillräckligt, säger Michael Edén.

Solens energi går att ta tillvara även på vår kalla del av jordklotet. Det finns solfångare som värmer vatten under sommarhalvåret, och solceller som omvandlar solenergin till elektricitet. Hustak är bra ytor för solvärme.

Men det varmvatten som producerats under sommaren måste gå att lagra till vintern. Även solcellerna producerar ju mest under sommaren, fast elen behövs bäst under vintern. Elproducenterna måste därför lära sig att till exempel göra vätgas av elen, som går att lagra för att omvandlas till el på nytt när den behövs.

Planera för hundra år

De gamla husen ska naturligtvis inte rivas. Däremot måste man acceptera vissa förändringar för att få husen att förbruka mindre energi. Tekniken måste bli effektivare och väggar, tak och fönster måste isoleras.

– Vi har alltid förändrat hus och måste nog göra det nu också.

Ett hus renoveras och byggs om under kanske hundra år. När man bygger eller renoverar ska man försöka använda begagnat byggmaterial. Det finns en massa praktiska svårigheter, men sedan det blev en särskild avgift på osorterat byggmaterial har källsorteringen ökat.

Det finns rätt mycket farliga material inbyggda i husen, och varje gång ett hus renoveras släpps ämnen lösa som kanske är farliga. Det gäller att ta väl hand om dem. Man vet för lite om vad som byggts in och vad som är farligt på sikt.

Inte ens när man bygger nytt är det lätt att göra rätt. Väldigt många olika människor och företag är inblandade. Den som köper huset har störst makt och kan beställa ett miljöanpassat hus. Men även arkitekten som ritar huset kan påverka hur huset ska byggas. Sedan kommer de som bygger, och sist de som ska förvalta och bo eller arbeta i huset.

– Miljöåtgärder kostar pengar, men så glömmer man bort att berätta vad man sparar istället.

Som professor handlar mycket av arbetet om att undervisa, som i Michael Edéns fall arkitektstudenter. Om de blivande arkitekterna får med sig ordentliga kunskaper om miljö och vad som krävs av ett hållbart hus, blir förutsättningarna de bästa möjliga för att de hus de kommer att bygga blir ekologiskt hållbara.

Intervju med Michael Edén, professor i uthålligt samhällsbyggande, Institutionen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola.

Michael Edén, Chalmers tekniska högskola

Text: Malin Wahlstedt