Gå till innehållet. Gå till navigation

Miljöportalen

Sektioner
Park

Bevara eller bebygga grönområdena?

Då och då dyker det upp förslag på att bygga hus i någon park, men protesterna kommer direkt. Att till exempel bebygga Göteborgs älskade parker Slottsskogen eller Trädgårdsföreningen är otänkbart.

Parker, gräsmattor, rabatter och häckar är bra på alla möjliga sätt. Att umgås och titta på, njuta av, att filtrera, rena och syresätta luften, för skugga och som vindskydd.

De gröna ytorna i staden fyller många olika funktioner, men det är väldigt sällan man använder sig av de kunskaperna. Oftast tänker man bara på att bevara det gröna. Elisabet Lundgren Alm är landskapsarkitekt och forskar om grön stadsplanering på på tema Byggd miljö och hållbar utveckling vid Chalmers Arkitektursektion. Hon tycker att stadens grönytor ska kunna användas.

– Om det enda man tänker på är att bevara grönskan, så låser man sig. Den inställningen är lite för stelbent och tar ingen hänsyn till att staden faktiskt måste kunna utvecklas.

När Elisabet Lundgren Alm mätte på flygbilder visade det sig att 90 procent av ytan i Göteborg är grön. Om man räknar på hela Sverige så är bara 1,3 procent av markytan tätort.

– Det finns väldigt stora arealer som är gröna, det finns en stor kvantitet, men vad är det för kvalitet? undrar Elisabet Lundgren Alm.

På kartorna är det bara den offentligt ägda marken som markeras som grönområde. Men oavsett vem som äger marken kan man ju ha glädje av grönskan. Villaträdgårdar är trevliga för dem som promenerar i ett villaområde, trots att trädgårdarna varken är deras egna eller kommunalägda.

Bygga på gräs...

Nu kan det låta som att Elisabet Lundgren Alm vill bygga hus i alla Göteborgs parker och cykelbanor över alla gräsmattor. Men så är det inte.

– Det finns ingen anledning att gå in och bygga i Slottsskogen eller Trädgårdsföreningen. Centrala stan ska inte förtätas, den är färdigbyggd.

Istället ska stadens kringzoner användas i större utsträckning. Där finns en massa mark idag som inte används till någonting alls. Vildvuxen mark som skulle kunna spela en viktig roll i stadens utveckling mot hållbarhet.

Till exempel utmed motorvägarna finns ytor som räcker till både cykelväg och bullervall. Bostäder är inte särskilt lyckat att bygga längs trafikleder, men arbetsplatser kan mycket väl ligga där. De som börjar jobba där skulle ge en anledning att bygga ut kollektivtrafiken, och även butiker och annan service utanför centrum och köpcentra skulle kunna överleva med fler kunder.

... eller gräs av asfalt

Men det handlar inte bara om att gröna ytor behövs för exploatering. Även det motsatta händer. Idag skiljs Göteborgs stadskärna från älven av en sexfilig trafikled. Men när Götatunneln är färdigbyggd ersätts trafikleden av en ny parkremsa med träd, gräs och caféer som gör kajen tillgänglig för göteborgarna.

Det kan behövas ingrepp även i älskade parker för att underlätta för promenader och cykelturer mellan platser i staden. Sådana funderingar är omöjliga om man ser staden som fix och färdig, och gröna ytor bara som något som inte får röras.

Intervju med Elisabeth Lundgren Alm då hon forskade i byggd miljö och hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola. Elisabeth disputerade 2001 och arbetar numera som utvecklingsledare, Lidköpings kommun.

Foto: Kentaroo Tryman
Text: Malin Wahlstedt

Publicerad: 2003-01-14
Senast uppdaterad: 2010-04-28

Navigering