Bo & Leva
Inom temat Bo & leva kan du läsa om forskning som berör bland annat hus och byggande, stadsplanering, mat och kemikalier i vardagen.
Boende
Ett ekologiskt hållbart hus drar inte för mycket energi och vatten och är byggt av miljöanpassade byggmaterial som går att återvinna. Självklart borde alla hus byggas på det sättet, men det är inte helt självklart vilket sätt att värma upp huset som är mest energisnålt och miljöanpassat, vilken sorts toaletter som är bäst att använda och vilket material man ska bygga väggar och tak av.
Läs mer >>
Hur kan man arbeta med de globala miljöproblemen i en stad? Det räcker inte att vara arkitekt eller ingenjör, utan man behöver hjälp av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, och deras sätt att se på världen.
Läs mer >>
De energisnåla husen i Lindås söder om Göteborg har ingen vanlig uppvärmning. Istället tas all den värme tillvara som alstras av människor och apparater i ett hem och till största delen värms husen upp av värme från solstrålning.
Läs mer >>
Då och då dyker det upp förslag på att bygga hus i någon park, men protesterna kommer direkt. Att till exempel bebygga Göteborgs älskade parker Slottsskogen eller Trädgårdsföreningen är otänkbart.
Läs mer >>
Skulle du vilja bo på en ö i skärgården om tjugo år? Du kanske jobbar i stan men man tar sig ut på en kvart med balkbanan. Du tar cykeln över bron till grannön och hälsar på din mamma i äldreboendet innan du åker hem till din egen lägenhet. Utanför fönstret ser du vindkraftverken som försörjer hela skärgården med elektricitet...
Läs mer >>
Solen skiner från en klar himmel. En ljum, väldoftande vind hjälper dig upp för backen och allt du hör är fåglarnas kvitter och enstaka swooshande ljud från västra linbanan, mot Mölndal, som går högt ovanför ditt huvud. Du är på väg till ditt lokala torg, på en elcykel tillverkad av återvinningsmaterial, för att köpa en ny tröja. Klockan är 10.42, året är 2050 och du är 63 år gammal.
Läs mer >>
När man varit på toaletten, spolar man iväg värdefulla näringsämnen. Sådant som inte kroppen haft nytta av men som skulle kunna användas som gödning i jordbruket. 90 procent av näringen går att fånga i ett vitt pulver, som löser ut sig långsamt efter att den myllats ner i åkerjorden och ger högvärdig näring.
Läs mer >>
Varje år dör mellan 500 och 600 svenskar i trafiken. Ett allvarligt samhällsproblem, det är de flesta överens om.
Men nästan lika många svenskar dör varje år för att de har andats in radioaktiv radongas - i sina egna bostäder.
Det är en risk som vi sällan tänker på och som få anstränger sig för att minska.
Varför är det så?
Läs mer >>
Filosofi
”Bevara naturen” är lätt att säga, men vad menar du egentligen? Vilken natur? Vad är ”Den orörda naturen”? Menar du då naturen som den såg ut innan människan blev människa, innan människan blev bofast eller före industrialismen? Ska naturen bevaras för kommande generationer av människor, eller har ekosystemen ett värde i sig?
Läs mer >>
Hälsa
Radon är, efter rökning, den viktigaste orsaken till lungcancer. Ändå verkar opinionen för att sanera radonhus eller bygga radonsäkert inte vara särskilt stor. Kanske är det för att radon är något naturligt som riskerna underskattas?
Läs mer >>
Mat
Många ungdomar är vegetarianer, ofta av etiska skäl. Men man sparar också energi om man äter vegetariskt. Det har konsumentforskare kommit fram till genom att undersöka hur matvanorna påverkar hushållens energiförbrukning.
Läs mer >>
Välj rätt i mataffären – och bidra till att bromsa växthuseffekten. Nötkött är den största klimatboven och vegetabilier orsakar allra minst utsläpp. Det viktigaste är alltså inte valet mellan ekologisk och lokalproducerad kontra traditionellt producerad mat, utan vad vi väljer att äta. Det visar forskning från Chalmers.
Läs mer >>
Pengar & Rätt
Det borde vara förbjudet att förstöra miljön! Å ena sidan är det ju redan förbjudet, genom den svenska lagstiftningens miljöbalk. Men å andra sidan är det tillåtet att köra bil, tillverka saker i fabrik, köpa rengöringsmedel och spola på toaletten. Eftersom nästan all mänsklig verksamhet påverkar miljön måste det vara tillåtet att förstöra miljön inom vissa gränser.
Läs mer >>
Ett av problemen med miljön är att ingen ”äger” den. Det finns ofta ingen myndighet, inget företag man kan anklaga eller förhandla med om smutsig luft eller utrotade arter. Om det bara satt en prislapp på miljön och den som smutsar ner eller förbrukar får betala, skulle miljöförstöring bli för dyrt.
Läs mer >>
Prylar och saker
Tangentbord har sett likadana ut sedan skrivmaskinen kom för 130 år sedan. Lika länge är det sedan bensinmotorn uppfanns. Dagens teknik behöver inte nödvändigtvis vara bäst. Det kan räcka med att den en gång var först.
Läs mer >>
Kan design användas för att skapa ett mer uthålligt samhälle? Ja det tror i alla fall designern och forskaren Marcus Jahnke och det nätverk av designer och arkitekter som han är med i, o2Nordic. Ett nätverk som jobbar för mer attraktiva lösningar som också är miljövänliga.
Läs mer >>
Om man följer en produkt från vaggan till graven och mäter all dess miljöpåverkan på vägen, då gör man en livscykelanalys. De som jobbar med livscykelanalyser använder istället förkortningen LCA. Allt ska räknas med – alla resurser som går åt och alla utsläpp som sker, från och med att man hämtar råvaran tills resterna kommer tillbaka till naturen.
Läs mer >>
Hur väljer du i butikshyllorna när du handlar? Tänker du på miljön och letar efter miljömärken? Gunne Grankvist är psykolog och har genomfört ett forskningsprojekt för att ta reda på vilken typ av miljömärkning som funkar bäst.
Läs mer >>
Förpackningar, hushållspapper, godispapper, kartonger, den lästa tidningen, batterier, matrester och tomglas. Ja varje dag producerar vi människor en massa skräp och sopor. I Sverige drygt 500 kg per person och år. Rätt sorterat och återvunnet kan dock soporna faktiskt komma till användning igen, som el, nya produkter eller matjord.
Läs mer >>
I Sverige är vi duktiga på att lämna papper och glas till återvinning och hålla rent på våra gator och torg men trots det hamnar mycket skräp på marken och i soporna slängs sådant som egentligen skulle återvinnas. Varför gör vi inte som vi borde?
Läs mer >>
Teknik
Nano betyder miljarddel. En nanometer är alltså en miljarddels meter. Atomer och små molekyler är 0,1 nanometer långa. Nu finns teknik för att faktiskt meka på nanonivå: atomslöjd eller nanoteknik.
Läs mer >>
Nanoteknik går att använda för att konstruera bättre solceller, för att framställa och lagra vätgas, förgasa kol och biomassa. Den kommer att få stor betydelse för att utveckla solvärme, för energieffektivisering, och används redan i katalysatorer för att rena utsläpp. Tekniken kan användas i bränsleceller, batterier, termoelektronik, koldioxidfixering, sensorer och smarta fönster.
Läs mer >>
Nanoteknologins möjligheter är stora men man känner knappt till några risker – något som kan göra en försiktig person misstänksam. Något som utmålas som så fantastiskt bra är ofta förknippat med lika fantastiska risker. Men det krävs tid och ansträngningar för att hitta och förebygga dessa.
Läs mer >>
Relaterade artiklar på Miljöportalen
Nere i berggrunden är det varmt. Mycket varmt. Samma värme som man kan ana i Islands varma källor, samma smälta berg som sprutar upp ur vulkaner finns under fötterna på oss alla, fast olika långt ner. Och den värmen går att utnyttja.
Läs mer >>
Fjärrvärme är varmvatten som leds i rör från värmeverk eller andra värmekällor för att värma upp bostadshus och andra byggnader, istället för att varje hus ska ha sin egen värmepanna. Det är ett effektivt sätt att värma upp hus, och går att göra på ett miljövänligt sätt.
Läs mer >>
Vill du ge bort julklappar som är bra för miljön? Milljöportalen ger dig några tips så här veckan innan dopparedagen
Läs mer >>